Vardagsträning

Idag är jag riktigt nöjd, både med mig själv och med hundarna. Med mig själv är jag nöjd för att jag verkligen genomför linjetagsövningen och ökar i lagom takt så Sabina förstår. Det är lite tråkigt med sådan här nötning men jag märker att det ger resultat. Många av Sabinas brister beror på att jag slarvat med grundträningen och det har jag bestämt mig för att backa på nu. Idag satte jag apporterna brevid varandra med 7 m mellanrum. Jag började peka på 20 m och ökade till 25 m Det gör att det blir svårare och svårare att se vilken jag pekar på och Sabina måste verkligen följa min hand. Skickade gjorde jag 2 ggr för att kolla att hon hämtar rätt och det gjorde hon. Tränade ut också med bara handtecken utan att säga något. Sabina var lite tveksam i början men fatta snart. Även här ska jag nu öka avståndet vartefter.
Freddie har också varit duktig. Släppte lös honom på morgonen och han kommer hela tiden tillbaka och sätter sig framför mig. Jag får vara snabb att blåsa inkallningssignal. Bara när han hittar något spännande att nosa på får jag chansen att kalla in honom "på riktigt". Och då kommer han såklart som ett skott. Han fick bära dummyn idag igen och det gick äntligen bra. Inget tuggande och lekande och fin avlämning, det tar sig! Mitt på dagen gick vi över bron till skolan. Det var massor med barn ute som sprang runt och lekte. Freddie blev alldeles mjällig av upphetsning så jag satte mig på en bänk med honom mellan knäna. Där satt han och titta storögt, framförallt på de fotbollspelande barnen. Men efter en stund la han sig och tillsist vände han sig om och börja undersöka marken under bänken. Med det var jag nöjd. Han hittade ett sätt att kontrollera sig själv när det blev för jobbigt. Hade jag haft tid så skulle jag suttit kvar längre men man måste jobba också. Han var lugn och gick fint vid sidan på hemvägen och det tolkar jag som att han inte lämnade platsen uppstressad.