Labradorerna Sabina & Freddie

Monday, May 29, 2006

En lååång helg!

Det har varit en händelserik, rolig och givande långhelg. Vi hann med både valpträff och Stadga & Tyst-kurs. Däremellan har jag fått sitta med näsan i böckerna till provet i morgon.
Förutom att vi varit iväg har det tränats lite hemma också. För Freddies del så har klickerträningen av apportgrepp och avlämning artat sig så att vi kan träna det i skogen och att jag kan gömma apporten på olika ställen medan han hämtar godis. Första gången sprang han som vanligt ärevarv med dummyn så jag fick frångå klickerträningens principer och påminna honom med en harkling om vad han skulle göra. Efter det kom alla apporter in. Problemet var bara att trots att jag visa att jag stoppa undan dummyn ville han fortsätta leta så jag satte på kopplet och berömde ordentligt. Jag har också gett upp den enbart positiva träningen att gå fint i kopplet. Freddie belönar sig själv med att gå och nosa så viljan att gå vid sidan finns inte riktigt. Ska det funka måste jag belöna med boll hela tiden och jag tycke rinte det funkar riktigt. Är nog rätt tråkig men nu har jag börjat kräva att han inte får gå framför mig och säger till om han gör det. Sen gör vi många pauser där han får nosa så mycket han vill men där jag står still. Det här fungerar jättebra.
Sabina har fått träna lite ut enligt det vi fick lära oss på kursen och så körde jag lite fot och fjärr i morse. Hon envisas med att behöva 2 "sitt" i fjärren och det måste jag jobba bort till tävlingen.

Valpträff i Länghem
På onsdagen förra veckan åkte vi ner till Mia & Thomas i Länghelm för valpträff med kennel Waterlover. Resan gick riktigt bra och vi var framme vid 10 på kvällen. Han hälsa på Tello som är kullbror till Freddie och Thomas nytillskott, drygt 7 veckor gammal. Lilla Milou har samma mamma som Scampi, Freddies pappa. Hur söt och go som helst. Vi åkte bort till jaktstugan där vi skulle bo och det var inte Hilton precis. Dessutom så hade byns lokala idrottsförening en liten träff där med pizzaätning och öldrickning. Dom fick ta sina grejer och ge sig av och vi kunde installera oss i det inte alltför välstädade huset. Hundarna fick bo på nedervåningen och vi på övervåningen. Där fick vi välja mellan att sova i köket eller badrummet. Jill valde att sova på soffan hos hundarna, Peter tog badrummet och Niklas och jag köket. Sen satt vi så klart och prata och drack vin till sent.
Torsdagen började med frukost och sen började deltagare och arrangörer droppa in. Det bjöds på en andrafrukost vilket faktiskt gick ner det med. Sen satt vi och prata och alla fick berätta om sina hundar. Glömde berätta att vi var 4 från Freddies kull, 4 från Eizors (Jills hund) och 2 från chesskullen som föddes några veckor efter Freddie. Det var jättekul att får träffa de andra i kullen. Målle var en kopia av Freddie i både utseende och sätt. Målle var också den valp jag hade som nr 1 på min lista. Freddie var nr 2. Efter att ha hört Lena berätta lite om Målle fick jag bekräftat att Mia valde rätt valp för mig. Målle är något envisare än Freddie och har en helt annan bytesmedvetenhet. Fridolf var en vild och glad valp med massor av energi och Tello som Thomas behöll lite mitt emellan. Framförallt Tello var bra mycket större och kraftigare än Freddie.
Efter presentationen gick vi ut på gården och några av hundarna fick träna att gå fot, sitt och ligg. Mia tittade och kom med tips. Sen började det vräka ner och vi gick in istället och vi fick visa vad vi kunde. Mia tyckte jag stirrade för mycket på Freddie och därmed tryckte honom från mig och det kan nog stämma. När jag gick mer upprätt så gick det mycket bättre. Stanna kvar kan Freddie sen länge men ligg har vi inte tränat alls. Testade i alla fall och det gick jättebra. Efter de här övingarna kände jag att Freddie och jag är på god väg och rätt håll och även om jag tycker att vi inte gör så mycket så gör vi nog det ändå. Det märks också att Freddie är en mentalt stabil hund som är vek utan att vara rädd. En av hannarna i E-kullen gjorde ett utfall mot Freddie som lugnt satt kvar och titta upp på mig.
Efter en god lunch gick vi ut för att testa apporteringen. Vi fick gå utmed en lagårdsvägg och kasta en dummy. Det var första gången jag kastade åt Freddie och han gick igång i 190 och självklart kom han inte in. Jag var aldeles för stel och tråkig men jag avskyr att gå så där när alla ska titta och bedömma. Thomas testa och nu blev det annat. Freddie var helt fokuserad på honom och jag upphörde att existera. Jag fick släpa tillbaka honom till bilen. Några kastade dummiesar blir det inte mer för Freddies del. Inte för att han glömde mig men han varvade upp något så enormt. Inte bra alls.
När dagens övningar var slut åkte vi upp till timmerhuset och fick duscha av oss dammet. Väldigt skönt. Rosig och ren och med ett glas vin in handen satt man sedan och mådde riktigt gott. Thomas och Mia bjöd på riktigt gott grillat, både oxfilé och gödkalv, mums! Sen blev det massor med hundprat och framförallt så prata jag mycket Freddie och Målle med Lena. Hon har sådan erfarenhet och det är roligt att få lite tips från henne. Lilla Miluo var med också som enda hund inne. Han är för go och man blev helt klart valpsjuk. Det ska bli roligt att följa den krabaten. När vi äntligen kom tillbaka till jaktstugan behövdes det inte några sömnpiller precis. Vi satt och sumerade dagen och Sabina fick en massa chips. Freddie var för trött för att tigga. Han hade fått tillbringa kvällen i hundgården med Elvira.

Blodspår vid timmerstugan
På fredagen var valpträffen slut men vi som ville kunde få gå viltspår. Tyckte först att det där kan jag men Mia hade andra idéer än jag så det var bra att vi gick. Mia gick före och la spåret som blev 100 m ut i ganska besvärlig terräng och sedan en vinkel och 60 m till. Jag som började så försiktigt med Sabina och la 50 m spår. Det här visade sig vara bra för det tog tid innan Freddie kom på hur han skulle göra och hade det varit kortare hade han aldrig gjort det. I början var det väääldigt spännande och han hade lång hals och bakbenen rakt bakåt. Han såg för rolig ut. Minsta knäpp fick honom att rycka till. Vinkeln gick jättebra och han var så noga och undersökte varje blodfläck. När han kom fram till skanken högg han den direkt och sprang sedan omkring så stolt och visa upp sin troffé. Efter fotografering fick han vila i bilen och sedan åkte vi hem. Det var knäpptyst i bilen hela vägen hem och Freddie var helt klart trött efter det arbetet.
Nu blev det här så långt att jag får berätta om kursen i nästa inlägg.

0 Comments:

Post a Comment

<< Home