Träning i -15 grader

Det blev inte mycket träning i gårkväll. Hade inte tänkt åka alls men så blir man så sugen när alla andra ska dit. Kom till att börja med lite sent då jag var tvungen att tänka lite på familjen och laga middag till barnen innan jag åkte. När vi kom dit så var Sabina i upplösningstillstånd så hon fick sitta kvar i bilen medan Freddie fick komma ut. Han var faktiskt inte så pigg på det trots täcket. Det var kallt om tassarna, det märktes. Jag körde lite övningar att gå vid sidan och fick ha korv i handen för att locka Freddie från att gå med nosen i backen. Efter 10 min tog jag ut Sabina som nu var ännu hetare. Det gick inte att få ett vettigt forgående och det var ömsom nos ömsom hoppa in till sidan. La henne ner i platsliggning för att hon skulle lugna sig men då kom skyddsgänget. Idag hade dom en mer ödmjuk framtoning och frågade om det var ok att dom träna på halva plan. Det var ok för vi frös och ville in. Sabina var osäker när dom kom in men jag fick henne att ligga kvar. Hämtade Freddie och så gick vi in till fiket. Det var bra miljöträning för där var fullt med folk och hundar. Sabina tog på sig vaktrollen så de andra kunde slappna av. Lite jobbigt tycker jag men hon gick att lugna ganska fort. Hon behöver verkligen mer sådan här träning. Freddie hälsa lite på Lycka och satt och kolla lite. Sen ville han upp i knät för att sova. Han börjar bli liiite stor för det men för den här gången fick det gå. Efter en timme åkte vi hem och hundarna var helt slut hela kvällen. Där ser man vad som tröttar ut en hund allra mest.Freddie sov från 10 på kvällen till 6 på morgonen, det måste vara rekord.

Jag har haft lite snack med Roger Markström på Birddogforumet om Freddie. Han skriver så bra om stress så jag blev nyfiken och ställde lite frågor. Han menar att med den typen av hund Freddie är ska man ta det lugnt med apporteringen och inte börja träna förän han är 1 1/2- 2 år. Visst kan man låta honom hämta ibland men aldrig kasta. Han tycker också att Freddie har en mycket bra stamtavla och då myser man när man läser det. Det skulle vara intressant att åka ner till Roger någon gång. Kanske få lite råd om Sabinas stress också. Ju mer man lär sig inser man hur fel man tränat henne. Det är tur att hon är så tålig och snäll.
Idag blir en lugn dag misstänker jag och jag ska passa på att åka till jobbet i eftermiddag.