Papiljotthunden

Nu får även Sabina vara med på bild. Bilden är tagen av Peter Raneryd när vi var och tränade i november. Det är otroligt lyxigt att vi har egen hovfotograf med oss när vi är ute och tränar eller tävlar.

Till rubriken då. Jag har en påse gamla papiljotter i badrummet och det har blivit Freddies stora passion att gå och rota i den och fynda. Sen kommer han springande och visar upp sitt fynd för mig som såklart talar om vilken duktig hund han är. Ibland hör jag hur han går upp på natten och rotar i påsen, men då lossas jag sova så han inte får någon belöning för det. Han sover hela natten i sin säng nu och imorse vakna han först kl 8. Jätteskönt med sovmorgon. Gårdagen var nog ganska tröttande för husse var hundvakt medan matte var på Stora Stockholm. Det betydde mycket bus med Sabina för det tycker husse är bra och roligt. Matte är mindre nöjd för det betyder en övertrött alldeles galen valp till kvällen. Så igår fick jag tvinga honom att sova, han skulle upp och busa hela tiden och skriker som en gris när man försöker hålla honom. Han är som en trotsig övertrött 3-åring.
Jag köpte Eva Bodfelts DVD på mässan och har redan börjat testa övningarna. Väldigt bra att få se på film hur saker man läser i boken ska gå till. Så nu har jag testat metoden för följsamhetsträning på Sabina på morgonpromenaden. Hon fick gå lös och så stannade jag lite då och då när hon var framför mig. När hon efter en stund vände sig om och kolla vad jag var ropa jag BRAAAA! och då kom hon skuttande och fick godis. Så där höll vi på och jag testade även när hon var bakom att bara stanna för att se om hon skulle söka upp mig. Det gjorde hon och då blev det bingo. Varierade med att ge godis i handen, kasta godiset (efter att hon kommit till mig) eller så blev det lek med snörbollen. Sabina blev riktigt trött i huvudet av detta men verka tycka det var kul. Så här ska vi leka varje lös promenad hädanefter.
Freddie fortsätter jag träna i koppel och fick tips för det med på DVDn. Jag går några steg och stannar. Då ska Freddie sätta sig och ta ögonkontakt. Att sätta sig är inga problem för det gör han så fort jag står still. Men det tog en liten stund innan han fatta det där med ögonkontakten. Men det gick till slut. Då gäller det att vara snabb och belöna och så måste man se till att han inte hinner resa sig.
Kul med lite träningsinpiration!